Historien om Henry Ford's Hampabilar

År 1941, medan världen rusade mot ett storskaligt krig, presenterade Henry Ford en maskin som verkade hämtad ur science fiction – en bil gjord av växter. På en testbana i Michigan visade industrimagnaten upp sin ”Hampabil”, en prototyp vars eleganta kaross inte var formad av kallt, tungt stål, utan av amerikansk jordbruksproduktion: hampa, vetestrå, sojabönor och andra växtfibrer sammanfogade till en slitstark bioplast. Det var en djärv förening av jordbruk och industri – lätt, rostfri och förvånansvärt stark.

Till skillnad från dåtidens traditionella bilar, som slukade bensin och bar metallrustning, förkroppsligade Fords skapelse en annan sorts kraft. Karossens tolv paneler bestod av plast gjord av 70 % cellulosa, främst från hampa. Under ytan hölls allt samman av en stomme i stålrör. Bilen var nästan 450 kilo lättare än motsvarande stålfordon, något som lovade både bättre prestanda och bränsleeffektivitet. Men Ford nöjde sig inte där – han föreställde sig att bilen skulle drivas med hamp-etanol, och därmed skapa en förnybar cykel där grödan både byggde och drev bilen.

I en numera legendarisk demonstration slog Ford en yxa i bilens bakpanel för att bevisa dess styrka. Yxan studsade av utan att lämna ett spår – ett tydligt bevis på materialets hållbarhet. Det var mer än ett PR-trick – det var ett manifest, en framtidsvision där bönderna försåg Detroit med råmaterial till industrins drömmar.

Men drömmen blev inte verklighet. Andra världskrigets prioriteringar tog över, och den efterföljande kriminaliseringen av hampa tystade experimentet. Hampabilen föll i glömska – en grön vision före sin tid.

I dag, när biltillverkare strävar efter hållbarhet, känns Fords bortglömda prototyp mindre som ett minne och mer som en profetia. I en värld som söker renare transporter kanske bilen som växte ur jorden äntligen får slå rot.

Hampa är världens mest naturliga fiber. Den har hög draghållfasthet och hållbarhet. Industriell hampa används till mer än 50 000 produkter, allt från rep till biobränsle.
Träflisorna som blir kvar efter att fibern har tagits bort innehåller mer än 77 % cellulosa, vilket kan användas för att producera mer än 25 000 produkter, allt från dynamit till cellofan. - mer information om vår hampa som odlas på Gotland finns på https://www.hempinnovations.bio/.

Besök gärna vår webshop: https://hempland.bio/produkter